Dikterat

Hej

Här är jag på sjukhuset med mod och livslust och ändå en bitter känsla av att vi kunde ha kommit till slutet av mitt liv. Såhär efteråt så finns det många tankar om mitt liv innan det här med operationen. Jag klarar att gå och kanske kunna prata litegrann, och jag känner att jag kommer framåt lite grann varje dag. Jag tror inte att jag behöver några blommor när jag kommer hem men däremot så finns det saker som ni kan göra som att laga mat eller att fixa en bakelse eller annat som går att göra. Jag får gärna se er under veckorna och månaderna som kommer. Du kanske kommer komma förbi och lämna någonting eller lämna en blomma men du kan inte stanna länge i början. Men det blir skönt att krama dig. Jag kommer att skriva lite kort om det som händer nu när min förmåga att uttrycka mig blir bättre.

Kram kram

Karin

IMG_2630

(Jasminblommor från kyrkogården vid vårt landställe. En av mammas favoritblommor.)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s