Basen

Mina skrivtips del 1: Basen

Alla historier behöver en bas, det spelar ingen roll om det är en roman, novell eller kollektivroman. Det behövs någon slags grundidé eller ett tema man kan följa genom hela processen. Självklart går den här delen att jobba fram på en massa olika sätt, men jag nämner de två som dykt upp i mina egna projekt.

Det ena sättet är det vi använde när vi skrev kollektivromanen. Det var ganska kontrollerat och planerat. Vi fick i uppdrag att under en helg fundera på historier eller teman som vi själva ville skriva om. Det kunde vara vad som helst, vi hade inga begränsningar över huvud taget. Det är viktigt i det här stadiet, censurera inte, tänk inte ”nej den här idén funkar inte för att…”. Alla idéer ska skrivas ner och det spelar ingen roll hur konstiga eller förvirrande de är. Är man flera som ska skriva på samma projekt kan man nästan alltid utveckla bra idéer ur de dåliga, de ger inspiration till nya idéer helt enkelt. Så första tipset är: Skriv ner allt och censurera inte!

Längden och komplexiteten på de här idéerna kan variera en hel del. Det kan vara allt från ”gymnasiet” till ”Ett café där ett antal kunder kommer och går, där alla har sina egna historier att berätta och där deras besök på caféet kan vara det enda som binder dem samman.” Den senare är förstås lättare att utveckla en fullständig historia ifrån, men även den första går att utveckla till något väldigt mycket större bara från det där enstaka ordet.

När man väl har en massa bra (och dåliga) idéer är det dags att börja sortera bort de man inte vill skriva om. Till slut har man förhoppningsvis bara de idéer kvar som alla i gruppen verkligen vill skriva. Det får inte vara alltför många, kanske fem stycken max. Kan man inte bestämma i gruppen vilken av dem man ska skriva om får man endera rösta eller skriva upp alla idéerna på lappar och dra en av dem.

Det andra sättet är det spontana sättet. Det innebär helt enkelt att man kommer på en bra idé när som helst, när man egentligen ska sova på natten, när man åker buss, när man sitter på en tråkig lektion eller jobbar med något viktigt. Då är det viktigt att man skriver ner den jättebra idén någonstans, eller gör som min kompis gjorde: skicka den till alla dina kompisar och fråga om de vill skriva en historia om den där idén tillsammans med dig.
Det var så vårt projekt ”De kallar oss esteter” började. Min kompis skickade ett sms till mig och mina andra tjejkompisar med titeln ”De kallar oss esteter” och en kortare tanke om att vi kunde skriva om hur det är att gå på gymnasiet och framför allt på estetiska linjer. Skolvärlden och framför allt gymnasievärlden är full av stereotyper och dåliga rykten. Eftersom tre av oss fem i vårt gäng går på estetiska linjer och personligen har upplevt att man blir inplacerad i alla möjliga typer av fack när man säger att man går en estetisk linje så tänkte vi att det är den perfekta utgångspunkten. Så basen på vårt projekt skulle vara ”Att visa hur gymnasiet och estetlinjen är och att slå hål på myter och stereotyper.” Svårare än så behöver det inte vara!

Så ge er ut i världen, inspireras av saker ni ser, saker ni hör, saker ni läser om i tidningen osv. Allt kan inspirera till basen till en historia!!

Hoppas att det hjälpte! Nästa del: Del 2 Formen, kommer nästa fredag.

Tills dess, ha det bra i sommarvädret!!

// Emmelie

Annonser

Att skriva en Kollektivroman

Som jag sa i mitt förra inlägg så har jag skrivit en kollektivroman tillsammans med mina klasskompisar på skrivarlinjen. Det var nog ett av de häftigaste projekten jag har varit med i eftersom vi var runt tio personer som tillsammans skulle enas om allt och trots alla olika åsikter till slut fick fram en slutprodukt i tryckt format. Hur coolt är inte det? Så nu står en liten kollektivroman i min bokhylla här hemma, och på första sidan står det: ”Hur är det med John? är en kollektivroman av Fryshusets skrivarelever, Estetik och media årskurs 1. Framarbetad under handledning Annika.”
Annika är vår skrivarlärare och helt krasst kan man väl säga att det inte skulle ha blivit något annat än pannkaka om hon inte varit där och hjälpt oss med planering och upplägg. Hade hon inte sagt åt oss vad vi skulle fokusera på och i vilken ordning hade allt bara blivit kaos.

Jag har precis påbörjat ett eget projekt tillsammans med mina kompisar hemifrån, vilket jag också nämnde i mitt tidigare inlägg. Det var inte min idé från början, en av tjejerna messade och bara ”Du jag hade den här idén” och min plothjärna som ständigt går och funderar på historier började genast väva ihop ett helt koncept kring hennes korta förklaring. Vi träffades för att prata om det och jag bestämde mig ganska snabbt för att använda samma uppbyggnad av projektet som vi använt i skolan när vi skrivit vår kollektivroman.

Och nu tänkte jag dela med mig av den uppbyggnaden, tips och inspiration här!! Självklart går alla stegen att applicera på texter och projekt som inte är en kollektivroman och därför kommer serien med skrivtips helt enkelt heta Mina Skrivtips. Jag kommer egentligen inte säga hur man ska skriva, utan mer hur man kan planera, hur man kan tänka, vilka möjligheter man kan ha att välja mellan och vilka misstag man kan försöka undvika. Så varsågoda, första delen av Mina Skrivtips ligger under sin egen flik i kategorier!!

Ha det bra!

// Emmelie